Världen vi lever i idag har förändrats mycket på några år. Fokus på att gemensamt förbättra förhållanden i världen har mer och mer bytts ut mot mera egocentriska mål. Världsledarna målar upp bilder för sina landsmän hur förträffliga och patriotiska de är, istället för att arbeta mot gemensamma mål isolerar de sig från övriga världen med olika marknadsstörningar i kölvattnet.

I ett mindre perspektiv kan vi se samma förändring i värderingar både inom aktivistgrupperingar samt av olika opinionsbildare inom EU och Finland. Vem kunde för ett decennium sen tro att vi skulle ha ett medborgarinitiativ mot användningen av statens skog eller att mjölkproduktionen skulle anses vara ett av de största klimathoten i världen. Jag anser att vi idag har fått en mycket snäv syn på olika problem samt deras lösningar, istället för att sätta saker i ett större perspektiv och fokusera på helheten istället för detaljerna.

Trots allt finns det folk med en mera vidsynt och tolerant bild av samhället. De år jag varit med i Mjölkföretagarna har jag aldrig slutat förundras över gemenskapen vid olika tillställningar. Oberoende av varifrån deltagarna kommer så respekteras alla. När den ekonomiska situationen dessutom är mycket utmanande samt att vi hela tiden får utstå spott och spe i media, är det upplyftande att få ventilera aktulla saker med kolleger. Att vi drar åt samma håll genom att fokusera på att lösa problem och hjälpa och stöda varandra istället för att bygga murar är något som är omöjligt att värdera i pengar. Kunskapen som delas mellan medlemmarna samt hämtas in från hela världen visar på en vilja att klara sig i en allt hårdare konkurrens. Vi måste anpassa oss till det aktuella läget för mjölkmarknaden i Europa och försöka sänka produktionskostnaderna där det är möjligt. Genom samarbete och ständig utveckling på gårdarna skall det inte vara omöjligt. EDF-samarbetet ger oss viktig information om var vi kostnadsmässigt och produktionsmässigt står i jämförelse med europeiska gårdar. Ur samma dataunderlag ser vi var vi har möjligheter till förbättring och var vi är mer konkurrenskraftiga.

Den framåtsträvande anda som präglar seminarierna skulle vi behöva få överförd på hela mjölksektorn från gårdarna, förädlingsindustrin och allt fram till konsumenterna. Vår lagstiftning har höga krav på djurhållning och spårbarhet, men hittills har det inte synts några större spår i producentpriset. Att alla parter från lagstiftarna till industrin och handeln skulle ha ett gemensamt fokus för mjölkproduktionen i Finland skulle förbättra möjligheten att få en tillräcklig lönsamhet på mjölkgårdarna. Vi är en ständigt krympande skara som producerar mjölk och om inte produktionen skall krympa alltför mycket, behöver vi en strategi med ett gemensamt mål att sträva mot. Framför allt nu när ekonomin är ansträngd måste vi arbeta för att framhålla allt vi är bättre än övriga världen på inom finländsk mjölkproduktion och kunna få ut det behövliga mervärdet ur produkterna. Samtidigt fortsätter arbetet på gårdarna med att förbättra foderproduktionen och mjölkproduktionen för att hållas med i utvecklingen. Utmaningarna är många men om alla som arbetar med mjölk siktar framåt istället för att se i backspegeln är framtiden ljusare.

En fridfull jul och ett riktigt gott nytt år tillönskas alla.

Mikael Åsvik